Typiska kännetecken:
48 cm. I sommardräkt lätt att känna igen på de mörka örontofsarna och det rödbruna kindskägget. Huvuddelen av beståndet finns i sydöstra delarna av landet, men förkommer i mindre omfattning även i de sydvästra delarna och sporadiskt längs med Norrlandskusten. Äter fisk och större vatteninsekter. Lätet är högljudd med skorrande och knäppande läten. Ungfåglarna har ett visslande läte som hörs kilometerlångt i lugnt väder. Häckar i sjöar och havsvikar med skyddande vass, starr eller annan vegetation.  Först när parbildningen är klar söker sig doppingarna till vassar, där bobyggandet börjar. Boet är vanligen en flotte av vass och vattenväxter, förankrad vid något vassrör, men boet kan också vila direkt på botten. De tre till sex äggen ruvas i 28 dagar. Den första kullen som läggs innan vassen vuxit upp ordentligt, faller ofta till offer för kråkor, men de ersätts snart av en ny kull. Så länge ungarna är små, bär föräldrarna dem på ryggen. Ungarna matas i omkring sex veckor och sedan de börjat söka föda själva så följer de ändå föräldrarna i ytterligare ca. sex veckor. De flesta skäggdoppingarna lämnar oss i september och november och tillbringar vintrarna i västra och sydvästra Europa och Medelhavsländerna. Några övervintrar också i södra Sverige.