Fjällvråken blir c:a 50-60 cm. Upp till 145 cm mellan vingspetsarna. Vit övergump med svart ändband på ovansidan av stjärten och ljusa spräckliga inslag. Fjäderklädda tarser.
Lätt att förväxla med Ormvråk men har inte vit övergump. Ryttlar inte så ofta som fjällvråken
Häckar i nordväst från norra Dalarna till Norrbotten och i fjällvärlden. Goda gnagarår även längre söder- och österut. Vissa övervintrar i södra Sverige.
Födan består av Gnagare och speciellt fjällämmel.
Lätet är ett långt klagande gnäll.
Boet byggs i en klippbrant eller högt träd. År då lämmel saknas kan häckning utebli.
Eftersom fjällvråken lägger sina ägg relativt sent på våren är den inte lika beroende av vind- och väderskyddade boplatser som många andra fjällfåglar är. T.ex. kan ett klippstup duga bra att placera ett risbo i. Äggen är cirka två till fem till antalet, smutsvita med gulbruna fläckar och stora som hönsägg.
Fjällvråken är en utpräglad gnagarspecialist men kan även föda upp sina ungar på grodor, ripor, änder och småfågel om det är ont om gnagare. Om näringen är knapp går det ut över den minsta ungen. De äldre och större ungarna i kullen kan t.o.m. äta upp de yngre för att överleva. Hanen för det infångade bytet till boet där honan matar ungarna. Under jakten kretsflyger fjällvråken, sitter stilla på en utkiksplats eller ryttlar långa stunder.
Antalet fjällvråkar i Sverige minskade kraftigt i antal under under 1980- och 1990-talen men har varit ganska stabilt sedan millennieskiftet. Beroende på födotillgång förekommer betydande variationer i antal mellan olika år.