Jonsered är en tätort i Partille kommun, Västergötland och Västra Götalands län, omkring 15 kilometer öster om Göteborg. Jonsered var ett säteri som från 1830-talet utvecklades till en bruksort under ledning av familjen Gibson, som gav orten en särprägel Jonsereds fabriker var den dominerande arbetsgivaren och utmärkande är tegelbyggnaderna från tiden som bruksort som varade fram till början av 1980-talet. Riksantikvarieämbetet har utsett Jonsered till kulturmiljö av riksintresse. Det innebär att miljön har ett nationellt värde och betraktas som en av landets kulturskatter. Jonsered var från 1830-talet och fram till 1970-talet ett utpräglat brukssamhälle. År 1833 köptes egendomen Jonsered av skotten och affärsmannen William Gibson tillsammans med Alexander Keiller i syfte att där anlägga en textilindustri. Läget vid Säveån innebar bättre tillgång på vattenkraft och även expansionsmöjligheter i övrigt var bättre. Gibson anlade även gjuteri och verkstadsindustri. På 1860-talet inleddes framgångsrik produktion av träbearbetningsprodukter.Transporterna löstes genom pråmar i Säveån. 1856 invigdes den första sträckan på Västra stambanan mellan Göteborg och Jonsered. 1877 upprättades den första telefonförbindelsen i Göteborg, mellan staden och Jonsered. Jonsereds ställning som industriort markerades 1903 då det nya moderna kraftverket invigdes och genom besök av kung Oscar II. 1913 skedde ett ras vid järnvägsbanken vid Aspen som blev känt som Jonseredsraset. Kring 1914 stod dagens dubbelspåriga järnvägstunneln klar som ersatte det tidigare spåret som korsade fabriksområdet. Ett stickspår ledde in till fabriksområdet.Bruket expanderade och samhället byggdes ut med nya arbetarbostäder som delades in efter alfabetet som till exempel Littera A. I folkmun fick de ofta andra namn som till exempel Smålänningegården. Många flyttade till Jonsered från Västsverige (bland annat Bollebygd) men även från Småland och Finland. De unga kvinnor som flyttade till orten fick bo på Flickhemmet. Många inflyttade inackorderades hos familjer i arbetarlängorna. Då bruket även ägde bostäderna på orten var anställning och boendet knutet till varandra – förlorades anställningen förlorade den anställde även boendet. I Jonsered arbetade många i 40-50 år på bruket där de började i unga år. Efter skolgången väntade en plats på bruket för eleverna där bruket valde ut vad eleverna var lämpliga att arbeta med. Typiskt var också de många smeknamnen som kunde baseras på ursprung, sysselsättning eller släktskap och i Jonsered användes många lokala slanguttryck.Efterhand utvecklades ett socialt system i brukets regi med bland annat sjukstuga och tandläkarvård. 1899 stod ett ålderdomshem klart som ritats av ingenjören vid Jonsereds fabriker Sven Wingquist. Fotbollen har alltid varit en stor del av Jonsereds kultur.Jonsereds IF som bildades 1921 har under åren fostrat 11 A-landslagsspelare med Erik Börjesson, Reino Börjesson och Torbjörn Nilsson som de kraftigast lysande stjärnorna