Knölsvan

Typiska kännetecken:
140-160cm. Vingspann på 200-240cm. Mycket stor fågel. Dräkten är vit med lång hals och litet huvud. Näbben är orangeröd med en framträdande svart knöl i pannan vid näbbroten. Honans knöl mindre än hanens. Ungfåglarna gråbruna första året. Kan uppträda aggressivt.
Häckar allmänt i näringsrika sjöar och dammar i södra och mellersta Sverige upp till Dalarna , Hälsingland, samt längs med våra kuster upp till norra Ångermanland. Äter främst vattenväxter såsom nate och alger. Går även upp på strandängar ibland och betar gräs.
Oftast ganska tystlåten men har ett vibrerande trumpetläte, och kan väsa eller fnysa när den blir störd. I flykten hörs ett kraftigt brusande läte från vingarna. I regel är boet byggt i tät vass och är då halvt eller helt flytande. I skärgården häckar den ofta på låga gräsbevuxna småholmar. De 5 till 9 stora grågröna äggen ruvas i 34 till 38 dagar. När ungarna är små och har svårt att komma åt maten från sjöbottnen, kan föräldrarna plocka upp sjögräs som de sedan lägger på sin rygg åt de bakom simmande ungarna. Annars är det väldigt ovanligt att andfåglar matar sina ungar. När hösten kommer och isen börjar lägga sig på sjöarna flyttar de söderut mot Danmark eller vid kusterna i södra Sverige. Hittar de ofrusna vikar eller andra ställen med öppet vatten försöker de att övervintra där. Knölsvan är landskapsdjur och landskapsfågel för Östertgötland.