Oribi

Oribin har en mankhöjd på mellan 55 och 65 centimeter och väger mellan 15 och 20 kilogram. Oribins päls är gulbrun på ryggen och sidorna, magen är vit och pannan och hjässan är rödbruna. Den har en stor körtelfläck under ögonen, kort svans med en svart tipp och stora öron. Det är bara hannen som har horn och de är lodräta med räfflor vid basen. Hornen kan bli mellan 8 och 18 centimeter långa. Oribin trivs bäst på grässavanner eftersom den i motsats till de andra i familjen småantiloper är en ren gräsätare även om det ibland kan slinka ner ett och ett annat löv. Oribin lever i små familjegrupper eller parvis. Hanen markerar och håller ett revir som har ett system av stigar, viloplatser och avträden. Viloplatserna är ofta gömda i täta busksnår eller i skrevor. Oribin är ett djur som är aktivt under dagen även om den tar sig en tupplur när det är hetast. På grund av att den är aktiv under dagen och att den lever i öppen terräng är den lätt att studera för forskare och turister. En oribihona är dräktig i mellan 6 och en halv till 7 månader och hon får oftast en unge. I början ligger kalven gömd och mamman brukar med jämna mellanrum titta till den och låta den dia. Efter en vecka kan ungen börja inta fast föda även om den fortfarande diar. Det tar ungefär två månader innan den är helt avvand. En hon kalv blir könsmogen vid ungefär ett års ålder medan en hane blir det vid drygt 14 månader.