Skäggmes

Typiska kännetecken:
ca 16 cm. Kanelbrun på rygg och sidor, grått huvud och nacke och ljus undersida. Hanen har karaktäristiska mustaschteckningen på näbbens sidor Förekommer mest i södra och mellersta Sverige. Äter insekter på sommaren och vassfrö på vintern. Lätet är ett snabbt upprepade ”ping” och ”tjing” som ibland följs av ett utdraget ”tjirr” samt en lågmäld sång.
Häckningsbiotop är stora områden med bladvass. Boet byggs i fjolårsvass strax ovanför vattenytan. Ända upp till fyra kullar läggs under en säsong och och ungarna från den första kullen kan häcka själva samma år. Makarna uppvisar stor tillgivenhet för varandra. Skäggmesen ger ett livlig och oroligt intryck och trivs bland rörväxter och videbuskar vid sjöar och våtmarker. Skäggmesen är en ganska ny art i Sverige. Den observerades först på 1960-talet och blev senare allmän vid sjön Tåkern, som ligger nära Vadstena i Östergötland. Nu har den spridit sig över stora delar av södra och mellersta Sverige.