Sumpvipan är en smal medelstor vipa som mäter 26–29 cm och har en upprätt kroppshållning. Den har mycket långa gula ben och ganska lång mörk näbb. Den adulta fågeln har brungrå ovansida och hals, ljusare ansikte, grått bröst och vit buk och undergump. Den har helvit stjärt och en distinkt och kontrastrikt tecknad vinge i brunt, vitt och svart. Juvenila fåglar är ljusare och har en fläckig rygg och stjärten kan ha bruna inslag.
Sumpvipan häckar från sydvästra Asien till Centralasien. Mer detaljerat förekommer den lokalt i Turkiet och sällsynt i Kaukasus samt från sydostligaste europeiska delen av Ryssland, Iran, Irak och Syrien till Kazakstan, Uzbekistan och Turkmenistan. Den hittas även lokalt i Jordanien och i Gulfstaterna österut till Förenade Arabemiraten. Tillfälligt har den häckat i Rumänien, Ukraina och Kuwait.
Populationerna i Irak och Iran är mestadels stannfåglar medan de övriga populationerna flyttar söderut om vintern till södra Asien, Mellanöstern och nordöstra Afrika.
Den är en sällsynt gäst i Västeuropa men har observerats i ett flertal av dess länder, bland annat i Storbritannien och alla Nordens länder förutom Island. År 2000 häckade arten i Rumänien vilket var första observerade häckningen i Europa.
I Sverige finns tolv godkända fynd, det första på Mörkö i Södermanland 1975.
Sumpvipan häckar i glesa kolonier i träskområde i inlandet. På flytten rastar den oftare vid åar, kanaler och diken med frodig växtlighet istället för vid öppna dystränder. Den lägger fyra ägg i ett bo placerat på marken. Sumpvipan är den enda vipa som vadar i lite djupare vatten där den födosöker efter insekter och andra små byten som den främst plockar ifrån ytan.