Typiska kännetecken:
114 -130 cm. En av våra största fåglar. Grå med svartvit teckning på hals och huvud och med svarta vingspetsar. Stor yvig plym som döljer stjärten. Flyger under flyttning i V-formation, och skiljer sig då från flygande gäss och svanar på de utsträckta benen som når långt utanför stjärten. Tranan finns väl spridd över hela Sverige.Födan består av bär, knoppar, spillsäd och andra vegetabilier men också av insekter, maskar, sniglar, grodor och möss. Lätet är ett vittljudande nasala och skorrande trumpetstötar.Huvuddelen av det svenska beståndet häckar i Norrlands skogs- och myrmarker. Bebor även mossar och sumpmarker. Boet ligger på marken och består av mossa, starr och kvistar. I slutet av mars och början på april återkommer tranorna till Sverige. Tusentals tranor brukar då rasta vid Hornborgasjön, där man även kan få tillfälle att se den berömda trandansen, innan de fortsätter norrut. Hanen och honan brukar anlända samtidigt till häckplatserna. Sannolikt håller tranparet ihop livet ut. I slutet av april eller början på maj läggs de två äggen och ruvas i ca. 30 dygn av båda makarna. Ungarna kläcks med ett par dagars mellanrum och är flygfärdiga efter nio till tio veckor. Under tiden som tranorna befinner sig på sina häckplatser är de ytterst vaksamma och lättskrämda.I augusti till oktober lämnar tranorna landet och rastar då ibland annat i Skåne och på Öland. De fåglar som inte häckade flyttar först, varpå familjer med ungar följer. Övervintringsplatser är i huvudsak Sydeuropa och Nordafrika.Trana är landskapdjur och landskapsfågel för Västergötland.