Typiska kännetecken:
42 cm. Grå och vit, med svartvit teckning på vingspetsarna. Svarta ögon, klen gröngul näbb och gröngula ben. Fiskmåsen har en vidsträckt utbredning över hela Sverige och förekommer såväl vid kusterna som inne i landet. Äter lite av varje insekter, maskar, kräftdjur, död fisk, bär, säd och allehanda avfall. Häckar ofta på klipphyllor och avsatser eller i någon klippskreva, men även på marken nära något vatten. Ibland övertar de gamla kråkbon och andra gånger kan de bygga i någon skorsten. Sedan gammalt är fiskmåsen en allmän svensk häckfågel, framför allt då våra kust och skärgårdsmiljöer. En expansion inleddes under 1930-talet då bl.a. skogsbygderna i Dalsland och det inre av Norrland koloniserades.De tre äggen som i regel läggs i maj är olivbruna med mörkbruna fläckar. Ibland händer det dock att man kan hitta fiskmåsägg som är blåa eller grönaktiga och helt saknar fläckar. Efter tre veckors ruvning kläcks äggen och efter ytterligare 5 veckor kan ungarna flyga. Ungarna är de helt spräckliga i brunt och vitt. Sedan vartefter årstiderna går så får ungarna fler och fler fjädrar som blir grå och vita, men det dröjer ända till den tredje vintern innan måsungarna visar upp en helt vuxen dräkt. Under hösten flyttar de flesta fiskmåsarna söderut, även om många övervintrar där det finns god tillgång på mat och öppet vatten. Flyttningen sker då till Danmark eller längs Hollands och Frankrikes kuster. Svenska fiskmåsar har också under vintern påträffats längs med Norges kuster. Det svenska beståndet av häckande fiskmåsar har uppskattats till ca. 100.000 – 200.000 par.