Nordvästpassagen är en farled norr om amerikanska kontinenten mellan Atlanten och Stilla Havet genom Norra ishavets packis och Kanadas arktiska skärgård.
Kung Henrik VII gav 1496 den italienske upptäcktsresanden John Cabot uppdraget att hitta en kortare farled för att segla mellan Europa och orienten för att slippa vägen runt Afrika. Cabot antog att det fanns en kortare väg norr om den nyupptäckta kontinenten.Efter det gjordes flera försök av bland andra Francis Drake och James Cook att ta sig igenom passagen, men det dröjde till 1906 innan norrmannen Roald Amundsen blev den förste att lyckas med bedriften.Klimatet har sedan dess blivit varmare och när isen nådde en rekordlåg nivå under sensommaren 2007 samt igen 2008, fanns en isfri passage genom hela Nordvästpassagen.Den arktiska packisen förhindrar vanlig sjöfart under hela året, men klimatförändringarna gör att packisen smälter och kan göra sjövägarna farbara. Anspråken på suveränitet över området kan dock komplicera framtida trafik inom regionen. Den kanadensiska regeringen anser att Nordvästpassagen är en del av landets inre vatten men flera länder menar att det är fritt hav eller territorialhav, vilka tillåter fri passage.
Franklinexpeditionen
1845 seglade en välutrustad expedition bestående av två fartyg ledda av sir John Franklin, till norra Kanada för att utforska de sista okända delarna av Nordvästpassagen. Förhoppningarna var höga eftersom det återstod endast 500 kilometer outforskat landområde av Arktis kustremsa. När fartygen inte återvände utforskades Nordvästpassagen av räddningsexpeditioner vilket resulterade i en slutlig kartläggning av en möjlig passage.Spår av Franklinexpeditionen har hittats, bland annat anteckningar som visar att fartygen fastnade i is 1846 nära King William Island, omkring halvvägs genom passagen och att de inte kunde ta sig loss själva. Franklin avled 1847 och resten av besättningen 1848, efter att de hade övergett fartygen i ett försök att rädda sig själva landvägen med släde. Hunger och skador bidrog till dödsfallen, men det fanns även andra betydande faktorer. Expeditionen hade 8 000 konservburkar mat som var förslutna med blylödningar. Blyet kan ha förgiftat maten och besättningen, som kan ha blivit försvagade och desorienterade. 1981 undersökte en antropolog kvarlevorna från platser som har kopplats till expeditionen. Detta ledde till ytterligare undersökningar av ben och vävnad från tre av medlemmarna ur besättningen, uppgrävda ur permafrosten på Beechey Island. Laboratorietesterna visade på höga koncentrationer av bly i alla tre kropparna Andra forskare menar att botulism, och inte blyförgiftning, var orsaken till dödsfallen i besättningarna. Nya bevis visar att även kannibalism förekom i besättningen.
