Morkulla

Typiska kännetecken:
Ca 40 cm inklusive näbben. Vingspann 55-60 cm. Spräcklig i rödbrunt. Ljusare undersida som är streckad i brunt. Mörk hjässa och lång rak näbb. Förekommer i hela Sverige men är vanligare i de mellersta delarna. Äter insekter och maskar. lätet har en karaktäristiskt lockton. Ett tunt ”kniiisp” följt av ett knorrande. Boet är en grop som bäddas enkelt med t.ex löv eller mossa. Honan lägger ca fyra fläckiga ljusgula ägg och föder upp ungarna själv. Hanen parar sig med flera honor i sitt revir. Morkullan lever i något fuktiga och buskiga löv- och barrskogar. Den är nattaktiv och gömmer sig i snåren under dagen. Under häckningstiden, i skymningen, flyger morkullan en specifik rutt – ”morkullesträcket”. Eftersom den då regelbundet återkommer till samma plats flera gånger samma kväll har detta utnyttjats av jägare. EU:s fågeldirektiv förbjuder jakt av fågel under häckningsperioden vilket innebär att jakt på sträckande morkulla numera är förbjuden. Morkullan är en flyttfågel som övervintrar i södra Europa. Den flyttar i okt-nov och kommer tillbaks i mars-april.