Typiska kännetecken:
35 cm. Livligt färgad kråkfågel med en så karakteristisk fjäderdräkt att den knappast kan förväxlas med någon annan art. Grundfärgen är beigebrun med rödaktig anstrykning. Dräkten har flera typiska detaljer, bl.a. har hjässfjädrarna mörka strimmor. Från näbben utgår ett brett svart mustaschstreck. Några av vingtäckarna är lysande blå med fina svarta tvärstrimmor. Övergumpen är vit och stjärten svart. Könen är lika. Förekommer i alla typer av skog, men trivs bäst i äldre blandskog, framför allt med inslag av ek, eftersom ekollon är en viktig vinterföda. Nötskrikan förekommer allmänt till tämligen allmänt från Skåne till södra Lappland och södra Norrbotten. I de inre delarna av norra Norrland är dock arten ovanlig. Födan består av ekollon, bär, insekter, smågnagare, fågelägg och daggmaskar. Lätet är ett högljutt skränande. Sången är melodisk med drillar och ofta härmar den andra fåglars läten, t.ex. ormvråk, duvhök, domherre, sädgås och tofsvipa. Boet är vanligen beläget på några meters höjd intill stammen i en gran. Båda könen bygger boet av tunna kvistar, invändigt fodrat med rottrådar. De flesta individer är stannfåglar, men ungefär vart femte år brukar Nötskrikan lämna landet i stora mängder med destination Danmark. Dessa masssutvandringar sammanfaller enligt studier med dåliga ek- och bokollonår.