Typiska kännetecken:
23 cm. Mörk rygg och mörka vingovansidor som är stjärnbeströdda med ljusa fläckar. Mörka vingundersidor. Har ett ljust sträck som börjar vid näbbroten och slutar intill ögat.
Häckar spritt över hela landet men mest i de södra delarna. Äter mest insekter vid vatten och deras larver men också maskar och blötdjur. Lätet är ett gällt ”vitt-a-vitt”. Lätet vid spel är mjukt och melodiskt. Häckar helst vid våtmarker i skogslandskapet. Häckar i huvudsak i skogsmarkerna i de södra delarna av landet men trivs inte i de öppna jordbrukslandskapet. Då fåglarna återvänder från sin flyttning dröjer det inte länge förrän de söker upp sina gamla tillhåll. Med rytmiskt klippande vingslag drar de spelande fram över skog och kärr, ibland är den spelande fågeln ensam, ibland är det två och inte så sällan tre fyra stycken. Ofta hör man skogssnäpplåten på morgonen, men de spelar även sent på kvällen. Den trivs vid de flesta typer av våtmarker i skogslandskapet, det kan röra sig om mindre tjärnar små skogskärr, eller våta diken. Boet läggs i ett gammalt trastbo eller duvbo, taket på ett skatbo eller en mossig stubbe. I brist på gamla övergivna trastbon kan den också ta ett nytt och köra bort värdparet. Redan i slutet av april och senare i maj lägger honan sina tre till fyra päronformade äggen. De ruvas mest av honan i 20 – 23 dagar. Hur de nykläckta dunungarna tar sig ner helskinnade från de ibland ganska högt belägna boet är oklart, men de förs ganska omgående till närmast våtmark. Redan före midsommar kan man se skogssnäppor som börjat sin flyttning söderut. Det är honorna som ger sig av först medan hannen kan vara kvar en bra bit in i juli. Sträcket pågår till in i september, varvid ungarna bildar eftertruppen. Övervintrar i södra Europa och norra delarna av Afrika