Schabrakschakal eller svartryggad schakal
Schabrakschakalen eller svartryggad schakal som den även kallas är en art inom familjen hunddjur vilken förekommer i Afrika. Schabrakschakalen kännetecknas av en gråsvart rygg som är mörkare än resten av pälsen som är rödaktig och brungul. Pälsen är ljusare på undersidan. Svanstippen är oftast svartaktig och dessutom har arten en lodrätt svart strimma bakom skulderbladen men som kan vara ganska otydlig hos vissa individer. Kroppen är 65–90 centimeter lång och svansen 26–39 centimeter. Vikten varierar mellan sex och tolv kilo.
Den förekommer i Tanzania, Kenya, Uganda, Somalia, Etiopien, Sydafrika, Namibia, södra Angola, Botswana och Zimbabwe.
Schabrakschakalen lever vanligen på stäpp och i halvöknar. Den kan även överleva i extremt torra regioner. Arten kan även anpassa sig till andra miljöer som buskskogar, öppna trädansamlingar och jordbruksmark. Den lever i familjegrupper som består av ett föräldrapar och deras ungar som kan härstamma från olika kullar. Ibland ansluter sig andra vuxna individer till gruppen. I vissa regioner markerar gruppen ett revir med avföring och urin. I andra regioner, där födotillgång är god förenar sig flera grupper till större flockar. Flockar med upp emot 80 individer har observerats. Schabrakschakalen är främst nattaktiv . Schabrakschakalen äter främst små ryggradsdjur som möss, hardjur, småfåglar och deras ägg samt ödlor. Födan utgörs även av insekter som gräshoppor och skalbaggar samt av andra ryggradslösa djur. Dessutom äter den i mindre utsträckning växtdelar.
Större flockar av schabrak-schakaler jagar ibland ungdjur av gasell. I södra Afrika, främst i Namibia, förekommer schakaler i närheten av kustlinjen och livnär sig av unga sälar eller livmoderkakan som sälhonor lämnar efter sig. I detta område äter schabrakschakalen även fisk och musslor. I östra Afrika följer arten flockar med lejon för att äta av kvarlämnade kadaver.
Parningstiden är mellan maj och augusti. Honan föder efter cirka 60 dagar en till sex ungar. Födelsen sker i en lya som kan ha flera ingångar. Ungarna föds blinda och de öppnar sina ögon efter ungefär 8 dagar. Ungdjuren lämnar boet tillfällig efter tre veckor och vid denna tidpunkt börjar de med fast föda. Honan slutar efter åtta till tio veckor med digivning. Dödligheten är störst fram till den fjortonde levnadsveckan och oftast överlever bara upp till tre ungar per kull. Ungarna blir vanligen efter elva månader könsmogna och oftast stannar de ytterligare ett år i flocken. Individer i fångenskap blev 14 år gamla.