Typiska kännetecken:
17 cm. Hannen har brun rygg och ljust rosa bröst och buk samt tydlig svart mask over ögonen. Honan svagare brun mask och teckningen i övrigt även den i olika bruna nyanser. Ungfåglar skiljer sig från honor på sitt mörkt, vattrade mönster på ryggen. Vuxna honor har jämnbrun rygg.Finns tämligen allmän i södra Sverige och upp längs Norrlandskusten.Äter humlor, gräshoppor, och sländor. Då tillgången på insekter tryter kan den ge sig på betydligt större bytesdjur såsom grodor, gnagare ödlor och småfåglar och fågelungar.Mycket skicklig imitatör och härmar i huvudsak andra fåglars läten.Häckar i öppna torra insektsrika marker såsom buskmarker beteshagar och snåriga skogsbryn.Sitter ofta i toppen av en buske eller ett träd. Beståndet av törnskator i Sverige har minskat sedan 1975 men under de senaste 10 åren har beståndet hållit sig ganska stabilt. Antalet häckande par uppskattas till ungefär 26.000 – 34.000 par.Törnskatan hör till en av våra senast anländande flyttfåglar. Till Uppland brukar den komma den 18 maj. Törnskatan är bunden till öppna platser, där den fångar insekter som humlor gräshoppor och sländor, vilka är aktiva vid solig väderlek. Detta gör att en regnig säsong kan få en fatal inverkan på näringsfångsten och etablerade revir kan då överges och häckning uteblir.Ganska snabbt efter det att ett par anlänt påbörjar häckningen. Boet läggs ofta i ett törnsnår eller annat tätt buskage och placeras från en halv meters höjd till 2 meter. Äggen som ofta varierar i utseende brukar vara fem till sju stycken. Honan ruvar sedan i två veckor.I slutet av augusti och under september flyttar törnskatan långt söderut. Övervintringsområderna är i södra Afrika.