Forntida historia
I istidens slutskede för 13 000 år sedan låg Källstorp på botten av ett drygt 60 meter djupt hav. Jökelflödena från den smältande inlandsisen innehöll mycket slam som avsattes som lera på havsbotten. Så småningom när landet höjde sig ur havet fann Ätran sin flodfåra i dalgången. I leran återfinns musselskal och andra lämningar från denna avlägsna tid. Förmodligen har människor vistats utmed ån här sedan stenåldern, men de första bevisen på bosättning härstammar från yngre bronsålder och järnålder. Ett tjugotal eldstäder kom i dagen vid schaktning under arbetet med våtmarken.
Stenarna i dessa har de forntida människorna burit hit, då istidsleran inte innehåller några stenar naturligt. Två lertag har funnits i området, Brinkendal i väster och Källstorp i öster. Här tog Falkenbergs tegelbruk råmaterial till sin tillverkning av huvudsakligen dräneringsrör från 1950-talet till nedläggningen på 1980-talet. I Källstorps håla utvanns 100 m lera per dag. Båda lertagen är idag vattenfyllda och ingår i våtmarksmiljön. Vid en inventering 2001 hittades i vattenmiljön över hundra arter ryggradslösa djur, samt fyra arter groddjur och en reptil art (snok).
Området är idag klassat som Natura 2000. Området invigdes som fågellokal första gången år 2000. I våtmarken konstaterades de första häckningarna av årta
och gråhakedopping i Falkenberg. Efter omfattande förändringar med ny invallning, förbättrade möjligheter att kontrollera vattennivån, avlägsnande av trädridåer och buskage, nya stigar samt ett nytt fågeltorn återinvigdes området 2010. Idag omfattar Källstorp cirka 50 hektar högproduktiv våtmark med en långsam genomströmning av vatten, vars nivå ska fluktuera under året för att bibehålla biotopens karaktär. Källstorps våtmark har ett rikt fågelliv.
Några av fåglarna här är sångsvan, brun kärrhök, gräshoppssångare, sävsångare och vattenrall. Bortåt 200 fågelarter har observerats i våtmarken, varav cirka 70 är häckande. Att besöka Källstorp en junikväll är en upplevelse; i bakgrunden ligger näktergalssången som en ljudbarriär, från vassen hörs rörsångare och över markerna spelar storspov och mindre standpipare. Höst och vår har Källstorp blivit en mycket viktig sträcklokal och rastplats.