Typiska kännetecken:  14 cm. Rund kropp med orange-rött bröst
Förekommer allmänt i hela landet. Äter insekter och insektslarver. Sången låter som en porlande bäck av klara toner med nyckfulla tempoväxlingar. Ofta inleds sången med en hög utdragen ton. Häckar i all slags skog, parker och trädgårdar. Trivs även ute på kala skärgårdsöar om det där bara växer mindre buskage.Innan en rödhake intar ett nytt revir börjar den sjunga lite lågmält undanskymt lågt ner i en buske. Låter ingen annan rödhake höra av sig avancerar den snabbt uppåt och så snart den kommit upp till trädtopparna så sjunger den för full hals och har då intagit reviret.Boet byggs ofta på marken under någon buske men kraven tycks inte vara så rigorösa. Bon har hittats i gamla sängar, rockfickor, järnvägsvagnar, bilar och även i ett mindre flygplan. I sistnämnda fallet följde den ruvande honan med på flygfärderna. I boet läggs oftast 6 ägg som är vitaktiga med mörka prickar på. Tidschemat för en häckning är för bobygget 4 dagar, äggläggningen 5 dagar, ruvningen 13 dagar, och sedan 14 dagar till innan ungarna lämnar boet.När honan ruvar bruka hon ligga så att det röda bröstet inte ska synas och likadant är det när fåglarna inte häckar att om de ser exempelvis en hök i närheten så försöker de alltid att dölja det orangeröda bröstet för att undgå upptäckt. Antalet rödhakar i Sverige uppskattas till 3.000.000 – 6.000.000 par vilket gör den till en av våra vanligaste fåglar. I september till november flyttar rödhaken söderut till Medelhavsländerna för att sedan återkomma igen i slutet av mars eller början på april.